Samuelsboken (hebreiska: ספר שמואל, Sefer Shmuel) är en bok i den hebreiska bibeln, som finns som två böcker (1–2 Samuelsbok) i det kristna Gamla testamentet. Boken är en del av det forntida Israels narrativa historia som kallas deuteronomistisk historia, en serie böcker (Josua, domare, Samuel och kungar) som utgör en teologisk historia för israeliterna och som syftar till att förklara Guds lag för Israel under ledning av profeterna.
Enligt judisk tradition skrevs boken av Samuel, med tillägg av profeterna Gad och Natan, som tillsammans är tre profeter som hade framträtt i 1 Krönikeboken under berättelsen om Davids regeringstid. Modernt vetenskapligt tänkande hävdar att hela den deuteronomistiska historien komponerades cirka 630–540 f.Kr. genom att kombinera ett antal oberoende texter av olika åldrar.
Boken börjar med Samuels födelse och Jahves kallelse till honom som pojke. Berättelsen om förbundsarken följer. Den berättar om Israels förtryck av filistéerna, vilket ledde till att Samuel smorde Saul till Israels första kung. Men Saul visade sig ovärdig, och Guds val vände sig till David, som besegrade Israels fiender, köpte tröskplatsen där hans son Salomo skulle bygga det första templet och förde förbundsarken till Jerusalem. Jahve lovade sedan David och hans efterträdare en evig dynasti.
I Septuaginta, en grund för de kristna bibliska kanonerna, är texten uppdelad i två böcker, nu kallade Första och Andra Samuelsboken.
Fullständigt index över Bibeln