© 2010 Urantia Foundation
| Kapitel 106. Verklighetens universumnivåer |
Index
Flera versioner |
Kapitel 108. Tankeriktarnas mission och tjänstgöring |
107:0.1 FASTÄN den Universelle Fadern personligen har sin boning i Paradiset, i själva centrum av universerna, är han faktiskt också närvarande i världarna i rymden, i sina oräkneliga barns sinnen i tiden, ty han finns inne i dem som Mysterieledsagare. Den evige Fadern är samtidigt både den mest avlägsna från, och den mest intimt förbundna med, sina planetariska dödliga söner.
107:0.2 Riktarna är Faderns aktuala kärlek inkarnerad i människornas själar. De är det veritabla löftet om människans eviga levnadsbana fångna i de dödligas sinnen. Riktarna är människans fulländade finalitpersonlighets innersta väsen, som människan kan få en försmak av i tiden allteftersom hon lär sig att behärska det gudomliga förfarandet att uppnå ett liv enligt Faderns vilja, steg för steg genom uppstigning från ett universum till ett annat tills hon faktiskt når fram till sin Paradisfaders gudomliga närvaro.
107:0.3 Gud som har befallt människan att vara fulländad, så som han är fullkomlig, har stigit ned i form av Riktare för att bli människans erfarenhetsmässiga partner vid uppnåendet av den himmelska ödesbestämmelse som sålunda har föreskrivits[1]. Det fragment av Gud som dväljs i den mänskliga varelsens sinne är en absolut och oreserverad försäkran om att människan kan finna den Universelle Fadern i förbund med denna gudomliga Riktare som kom fram från Gud för att finna människan och göra henne till en Guds son redan under hennes dagar i köttslig gestalt.
107:0.4 Varje dödlig som har sett en Skaparson har sett den Universelle Fadern, och den i vars inre dväljs en gudomlig Riktare, i honom dväljs Paradisfadern[2]. Varje dödlig som medvetet eller omedvetet följer sin inneboende Riktares ledning lever enligt Guds vilja. Medvetenhet om Riktarens närvaro är medvetenhet om Guds närvaro. Riktarens eviga fusion med människans evolutionära själ är en faktisk erfarenhet av evig förening med Gud som en universummedarbetare till Gudomen.
107:0.5 Det är Riktaren som i människan skapar denna okuvliga trängtan och oupphörliga längtan att vara lik Gud, att nå fram till Paradiset och där inför Gudomens aktuala person dyrka den gudomliga gåvans infinita källa. Riktaren är det levande väsen som faktiskt förenar den dödliga sonen med hans Paradisfader och som drar honom allt närmare Fadern[3]. Riktaren är vår kompenserande utjämning av den enorma universumspänning som skapas av det avstånd som skiljer människan från Gud och av den grad till vilken hon är partiell i motsats till den evige Fadern som är universell.
107:0.6 Riktaren är en infinit varelses absoluta innersta väsen fången i en finit varelses sinne och som, beroende på hur en sådan dödlig varelse väljer, slutligen kan fullborda denna temporära förening mellan Gud och människa och verkligen aktualera en varelse av en ny klass för ändlös universumtjänst. Riktaren är den gudomliga universumrealitet som besannar det faktum att Gud är människans Fader. Riktaren är människans osvikliga kosmiska kompass som alltid och ofelbart riktar själen mot Gud.
107:0.7 I de evolutionära världarna genomgår viljevarelserna tre allmänna utvecklingsstadier i tillvaron: Från Riktarens ankomst till förhållandevis fullvuxen ålder, omkring tjugo års ålder på Urantia, betecknas Ledsagarna ibland som Tankeändrare. Från denna tid tills människan uppnår en mogen ålder, omkring fyrtio år, kallas Mysterieledsagarna Tankeriktare. Från uppnådd mognad och omdömesförmåga till befrielsen från det jordiska livet benämns de ofta Tankeövervakare. Dessa tre faser i de dödligas liv har inget samband med de tre stadierna för Riktarens framsteg vid sinnesduplicering och själsutveckling.
107:1.1 Emedan Tankeriktarna är en del av den ursprungliga Gudomens väsen kan ingen drista sig till att uttrycka sig auktoritativt om deras natur och ursprung. Jag kan endast förmedla traditionerna från Salvington och trosuppfattningarna från Uversa. Jag kan endast förklara hur vi uppfattar dessa Mysterieledsagare och med dem associerade entiteter över hela storuniversum.
107:1.2 Fastän det finns olika åsikter om det sätt på vilket Tankeriktarna utges, finns det inga sådana skillnader beträffande deras ursprung. Alla är överens om att de utgår direkt från den Universelle Fadern, det Första Ursprunget och Centret. De är inte skapade varelser utan fragmenterade entiteter som utgör en faktisk närvaro av den infinita Guden. Tillsammans med sina många ouppenbarade gelikar är Riktarna av ren och oblandad gudomlighet, obegränsade och outtunnade delar av Gudomen. De är av Gud, och så vitt vi kan se är de Gud.
107:1.3 När det gäller den tid då de börjar sin separata existens skilt från det Första Ursprungets och Centrets absoluthet, vet vi inte, inte heller känner vi till deras antal. Vi vet mycket litet om deras livsskeden innan de anländer till planeterna i tiden för att dväljas i människornas sinnen, men från den tiden framåt känner vi mer eller mindre väl till deras kosmiska framskridanden upp till och inklusive fullbordandet av deras trefaldiga bestämmelser: att vinna personlighet genom fusion med någon dödlig uppstigande, att få personlighet genom den Universelle Faderns dekret eller att befrias från de uppdrag som man vet att Tankeriktarna har.
107:1.4 Fastän vi inte vet antar vi att Riktare ständigt individualiseras då universum utvidgas och då antalet kandidater för fusion med Riktare ökar. Det kan vara lika möjligt att vi begår ett misstag när vi försöker bestämma Riktarnas antal numeriskt. Likt Gud själv kan dessa fragment av hans outgrundliga natur tänkas vara existentiellt infinita.
107:1.5 Den metod med vilken Riktarna får sin uppkomst är en av den Universelle Faderns ouppenbarade funktioner. Vi har all orsak att tro att ingen av de övriga absoluta partnerna till det Första Ursprunget och Centret har något att göra med frambringandet av Fadersfragment. Riktarna är helt enkelt och för evigt gudomliga gåvor. De är av Gud och från Gud och lika som Gud.
107:1.6 I sitt förhållande till fusionsvarelser uppvisar de en himmelsk kärlek och andlig omvårdnad som ingående bekräftar förkunnelsen att Gud är ande. Men utöver denna transcendenta omvårdnad sker mycket som aldrig har uppenbarats för dödliga på Urantia. Vi förstår inte heller helt vad som verkligen händer när den Universelle Fadern ger en del av sig själv till att bli en del av personligheten hos en skapad varelse i tiden. Inte heller har Paradisfinaliternas uppstigande framskridande ännu avslöjat de fulla möjligheter som finns inbyggda i detta himmelska partnerskap mellan människa och Gud. I sista hand måste Fadersfragmenten vara en gåva från den absoluta Guden till de varelser vilkas bestämmelse omfattar möjligheten att uppnå Gud som absolut.
107:1.7 Så som den Universelle Fadern fragmentiserar sin förpersonliga Gudom, så individualiserar också den Oändlige Anden delar av sin försinnes-ande att dväljas och verkligen fusionera med de evolutionära själarna i de överlevande dödliga som hör till andefusionsserien. Den Evige Sonens väsen kan emellertid inte på detta sätt fragmenteras; den Ursprunglige Sonens ande är antingen jämnt utspridd eller fristående personlig. Varelser som fusioneras med Sonen förenas med individualiserade utgivningar av den Evige Sonens Skaparsöners ande.
107:2.1 Riktarna individualiseras som jungfruliga entiteter, och alla är bestämda att bli antingen befriade, fusionerade eller personaliserade Ledsagare. Enligt vår uppfattning finns det sju klasser av Tankeriktare, fastän vi inte helt förstår dessa grupperingar. Vi hänvisar ofta till de olika klasserna enligt följande indelning:
107:2.2 1. Jungfruliga Riktare, de som utför sitt första uppdrag hos evolutionära kandidater för evig överlevnad. Mysterieledsagarna är för evigt ensartade till sin gudomliga natur. De är också ensartade till sin erfarenhetsmässiga natur när de för första gången ger sig av från Divinington; senare erfarenhetsmässig differentiering är resultatet av aktual erfarenhet i universumtjänst.
107:2.3 2. Avancerade Riktare, de som har tjänat en eller flera perioder tillsammans med viljevarelser i världar där slutlig fusion förekommer mellan den timliga varelsens identitet och en individualiserad del av anden från den lokala universummanifestationen av det Tredje Ursprunget och Centret.
107:2.4 3. Suprema Riktare, de Ledsagare som har tagit del i äventyret i tiden i de evolutionära världarna, men vilkas mänskliga partner av någon orsak avböjde evig överlevnad, samt de som senare har förordnats till andra äventyr hos andra dödliga i andra evolverande världar. Fastän en suprem Riktare inte är mer gudomlig än en jungfrulig Ledsagare, har den fått mer erfarenhet och kan göra sådant i människosinnet som en mindre erfaren Riktare inte skulle klara av.
107:2.5 4. Försvunna Riktare. Här finns ett avbrott i våra försök att följa Mysterieledsagarnas livsskeden. Det finns ett fjärde tjänstestadium som vi är osäkra på. Melkisedekarna undervisar att det fjärde stadiets Riktare befinner sig på fristående uppdrag och far omkring i universernas universum. De Ensamma Budbärarna är benägna att tro att de är ett med det Första Ursprunget och Centret och åtnjuter en period av uppfriskande association med Fadern själv. Det är fullt möjligt att en Riktare kan fara omkring i totaluniversum och samtidigt vara ett med den allestädes närvarande Fadern.
107:2.6 5. Befriade Riktare, de Mysterieledsagare som för evigt har befriats från tjänsten i tiden till förmån för de evolverande sfärernas dödliga. Vilka funktioner de kan tänkas ha vet vi inte.
107:2.7 6. Fusionerade Riktare — finaliter — de som har blivit ett med de uppstigande varelserna i superuniverserna, evighetsföljeslagarna till tidens uppstigna i Paradisets Finalitkår. Tankeriktarna blir vanligen fusionerade med tidens uppstigande dödliga, och med sådana överlevande dödliga registreras de in och ut i Ascendington. De följer de uppstigna varelsernas bana. Efter fusionen med en uppstigande evolutionär själ förefaller Riktarna att omvandlas från den absoluta existentiella nivån i universum till den finita erfarenhetsmässiga nivån för funktionell association med en uppstigande personlighet. Samtidigt som en fusionerad Riktare bibehåller allt det som kännetecknar den existentiella gudomliga naturen blir den oupplösligt sammankopplad med en överlevande dödligs uppstigande levnadsbana.
107:2.8 7. Personaliserade Riktare, de som har tjänat tillsammans med de inkarnerade Paradissönerna samt många som har utmärkt sig på ett ovanligt sätt under sin vistelse i en dödlig, men vilkas objekt avvisade överlevnad. Vi har anledning att tro att sådana Riktare personaliseras på rekommendation av Dagarnas Forna i superuniversumet för sitt uppdrag.
107:2.9 Det finns många sätt att klassificera dessa hemlighetsfulla Gudsfragment: enligt universumuppdrag, enligt graden av framgång vid vistelsen hos en enskild dödlig, eller rentav enligt den dödliga fusionskandidatens rashärkomst.
107:3.1 Alla universumaktiviteter med anknytning till Mysterieledsagarnas utsändande, förvaltning och ledning samt återkomst från tjänst i alla sju superuniverser förefaller att vara koncentrerade till den heliga sfären Divinington. Så vitt jag vet har inga andra än Riktare och andra Fadersentiteter någonsin varit på den sfären. Det förefaller sannolikt att talrika ouppenbarade förpersonliga entiteter delar Divinington med Riktarna som hemsfär. Vi antar att dessa entitetsföljeslagare på något sätt kan tänkas ha anknytning till Mysterieledsagarnas nuvarande eller framtida omvårdnadsverksamhet. Vi vet det verkligen inte.
107:3.2 När Tankeriktarna återvänder till Fadern beger de sig till den värld de antas komma från, nämligen Divinington. Troligen som en del av denna erfarenhet sker aktual kontakt med Faderns Paradispersonlighet samt med den specialiserade manifestation av Faderns gudomlighet som enligt uppgift befinner sig på denna hemliga sfär.
107:3.3 Fastän vi känner till något om Paradisets alla sju hemliga sfärer, vet vi mindre om Divinington än om de övriga. Varelser som hör till höga andliga klasser får endast tre gudomliga påbud, nämligen:
107:3.4 1. Att alltid visa vederbörlig respekt för de varelsers erfarenhet och gåvor som är äldre och överordnade.
107:3.5 2. Att alltid ta hänsyn till de varelsers begränsningar och oerfarenhet som är yngre och underordnade.
107:3.6 3. Att aldrig försöka landa på Diviningtons stränder.
107:3.7 Jag har ofta reflekterat att det vore helt lönlöst för mig att bege mig till Divinington. Det vore antagligen omöjligt för mig att se några varelser som bor där utom sådana som de Personaliserade Riktarna, och dem har jag sett annanstans. Jag är helt säker på att det i Divinington inte finns något av verkligt värde eller verklig nytta för mig, ingenting väsentligt för min tillväxt eller utveckling, för annars hade jag inte förbjudits att bege mig dit.
107:3.8 Eftersom vi kan lära oss litet eller intet från Divinington om Riktarnas natur och ursprung är vi tvungna att samla information från tusentals olika källor, och det är nödvändigt att sammanställa, förena och korrelera dessa insamlade data för att göra denna kunskap informativ.
107:3.9 Den tapperhet och visdom som Tankeriktarna uppvisar antyder att de har genomgått en träning av oerhört stor omfattning och utsträckning. Eftersom de inte är personligheter måste denna träning ges vid utbildningsinstitutionerna i Divinington. Personalen vid Riktarnas träningsskolor i Divinington utgörs utan tvivel av de unika Personaliserade Riktarna. Vi vet faktiskt att denna centrala och övervakande kår leds av den numera Personaliserade Riktare som tillhörde den första Paradissonen av Mikael-klass som fullbordade sin sjufaldiga utgivning till raserna och folken i världarna i sitt eget universum.
107:3.10 Vi vet verkligen mycket litet om de icke-personaliserade Riktarna; vi har kontakt och kommunikation endast med de personaliserade klasserna. De Personaliserade Riktarna döps i Divinington och är alltid kända enligt namn, inte enligt nummer. De är stadigvarande bosatta i Divinington. Denna heliga sfär är deras hem. Härifrån färdas de ut endast när den Universelle Fadern så vill. Man finner mycket få av dem inom lokaluniversernas områden, men större antal av dem finns i centraluniversumet.
107:4.1 Att säga att en Tankeriktare är gudomlig innebär endast att erkänna Riktarens ursprungsnatur. Det är högst sannolikt att en sådan renhet när det gäller gudomligheten omfattar det innersta väsendet i potentialen till alla gudomsattribut som kan inrymmas i ett sådant fragment av det absoluta väsendet i den eviga och infinita Paradisfaderns universella närvaro.
107:4.2 Riktarens faktiska källa måste vara infinit, och före fusionen med en evolverande dödligs odödliga själ måste Riktarens realitet gränsa till absoluthet. Riktarna är inte absolut i universell mening, i gudomsbetydelse, men de är troligen sanna absolut inom potentialiteterna av sin fragmenterade natur. De är begränsade med hänsyn till sin universalitet men inte med hänsyn till sin natur. I extensivitet är de begränsade, men i intensivitet beträffande betydelse, värde och fakta är de absoluta. Av den orsaken kallar vi ibland de gudomliga gåvorna för Faderns begränsade absoluta fragment.
107:4.3 Ingen Riktare har någonsin varit illojal mot Paradisfadern; de lägre klasserna av personliga varelser måste ibland kämpa med illojala fränder, men så aldrig Riktarna. De är suprema och ofelbara i sitt himmelska verksamhetsfält för varelseomvårdnad och universumfunktion.
107:4.4 Icke-personaliserade Riktare är synliga endast för Personaliserade Riktare. Min klass, de Ensamma Budbärarna, samt de Inspirerade Treenighetsandarna kan upptäcka närvaron av Riktare med hjälp av andliga reaktionsfenomen, och till och med serafer kan ibland urskilja det andens ljussken som antas vara förbundet med Ledsagarnas närvaro i människornas materiella sinne. Ingen av oss kan faktiskt urskilja Riktarnas verkliga närvaro om de inte har blivit personaliserade, även om deras natur kan observeras i förening med de fusionerade personligheterna hos de uppstigande dödliga från de evolutionära världarna. Riktarnas universella osynlighet antyder starkt deras höga och exklusiva gudomliga ursprung och natur.
107:4.5 Det finns ett karakteristiskt ljus, ett andens ljussken, som åtföljer denna gudomliga närvaro och som allmänt associeras med Tankeriktarna[4]. I universumet Nebadon är detta Paradisets ljussken vida känt som ”lotsljuset”; i Uversa kallas det ”livets ljus”[5][6]. På Urantia har detta fenomen någon gång betecknats som ”det sanna ljus som lyser i varje människa som kommer till världen”[7].
107:4.6 För alla varelser som har nått fram till den Universelle Fadern är de Personaliserade Tankeriktarna synliga. Riktare av alla stadier samt alla andra varelser, entiteter, andar, personligheter och andemanifestationer kan alltid urskiljas av de Suprema Skaparpersonligheter som härstammar från Paradisgudomarna och som leder de främsta regeringarna i storuniversum.
107:4.7 Kan ni verkligen inse den sanna betydelsen av att en Riktare bor i ert inre? Kan ni verkligen fatta vad det betyder att ha ett absolut fragment av den absoluta och infinita Gudomen, den Universelle Fadern, inneboende i ert inre och fusionerande med ert finita dödliga väsen? När den dödliga människan fusionerar med ett verkligt fragment av den existentiella Orsaken till det totala kosmos kan ingen gräns någonsin sättas för det ödesmål ett sådant exempellöst och ofattbart kompanjonskap leder till[8]. I evigheten får människan upptäcka inte endast den objektiva Gudomens infinitet utan också den ändlösa potentialiteten hos det subjektiva fragmentet av denne samme Gud. Alltid kommer Riktaren att uppenbara Guds under för den dödligas personlighet, och aldrig kan denna himmelska uppenbarelse få ett slut, ty Riktaren är av Gud och som Gud för den dödliga människan.
107:5.1 Evolutionära dödliga är benägna att betrakta sinnet som en kosmisk medling mellan ande och materia, ty detta är verkligen sinnets huvuduppgift, så som ni kan uppfatta det. Därför är det inte lätt för människan att inse att Tankeriktarna har sinne, ty Riktarna är fragmentationer av Gud på en absolut verklighetsnivå som inte endast är förpersonlig utan som även föregår all divergering av energi och ande. På en monistisk nivå som föregår differentieringen i energi och ande kunde sinnet inte ha någon medlande funktion, ty det finns inga skillnader som skulle kräva medling.
107:5.2 Eftersom Riktarna kan planera, arbeta och älska måste de vara utrustade med sådana förmågor som motsvarar sinnet. De har en obegränsad förmåga att kommunicera med varandra, dvs. alla former av Ledsagare ovanför de första eller jungfruliga grupperna. Vad beträffar arten av och innehållet i kommunikationen mellan dem är det inte mycket vi kan uppenbara, ty vi känner inte till det. Vi vet också att de måste vara utrustade med sinne i någon form, ty annars kunde de aldrig bli personaliserade.
107:5.3 Tankeriktarens sinnesutrustning är lik den Universelle Faderns och den Evige Sonens sinnesutrustning — den från vilken Samverkarens sinnen härstammar[9].
107:5.4 Den typ av sinne som en Riktare antas ha måste vara likartat som sinnesutrustningen hos de talrika andra klasser av förpersonliga entiteter, vilka antas likaså ha sitt ursprung i det Första Ursprunget och Centret. Fastän många av dessa klasser inte har uppenbarats på Urantia, uppvisar dock alla av dem sinnesmässiga kvaliteter. Det är också möjligt för dessa individualiseringar av den ursprungliga Gudomen att förenas med talrika evolverande typer av icke-dödliga varelser och rentav med en del icke-evolutionära varelser som har utvecklat förmåga till fusion med sådana Gudomsfragment.
107:5.5 När en Tankeriktare fusioneras med en överlevande människas evolverande odödliga morontiasjäl, kan Riktarens sinne identifieras endast som existerande skilt från den skapade varelsens sinne tills den uppstigande dödlige under sitt framskridande i universum når andenivåer.
107:5.6 Efter det att dessa sjätte stadiets andar under uppstigningserfarenheten har nått finalitnivåerna förefaller de att omvandla någon sinnesfaktor, som representerar en förening av vissa faser i den dödliges sinne och Riktarens sinne, och som tidigare har fungerat som förbindelseled mellan de gudomliga och de mänskliga faserna i de uppstigande personligheterna. Denna erfarenhetsmässiga sinneskvalitet torde ”suprematisera” och sedan öka den evolutionära Gudomens — den Suprema Varelsens — erfarenhetsmässiga utrustning.
107:6.1 Så som Tankeriktarna upplevs i de skapade varelsernas erfarenhet avslöjar de närvaro och ledning av ett andeinflytande. Riktaren är förvisso en ande, ren ande, men mer än ande. Vi har aldrig kunnat klassificera Mysterieledsagarna på ett tillfredsställande sätt; allt som med säkerhet kan sägas om dem är att de sannerligen är som Gud.
107:6.2 Riktaren är människans evighetsmöjlighet; människan är Riktarens personlighetsmöjlighet. Era enskilda Riktare arbetar för att förandliga er i hopp om att föreviga er timliga identitet. Riktarna är genomsyrade av den vackra och självutgivande kärleken som andarnas Fader hyser. De älskar er genuint och gudomligt. De är andehoppets fångar fjättrade i människornas sinne. De längtar efter att era dödliga sinnen skall nå upp till gudomligheten, så att deras ensamhet kan få ett slut, så att de tillsammans med er kan befrias från begränsningarna i materiens klädnad och tidens dräkt.
107:6.3 Er väg till Paradiset är andeuppnåelsens väg, och Riktarens väsen för troget fram uppenbarelsen om den Universelle Faderns andliga väsen. Efter uppstigningen till Paradiset och under postfinalitstadierna av den eviga levnadsbanan kan Riktaren möjligen ta kontakt med sin före detta människopartner för annat än andeomvårdnad; men uppstigningen till Paradiset och levnadsbanan som finalit är ett partnerskap mellan den gudsmedvetne dödlige som undergår förandling och den gudsuppenbarande Riktarens andliga omvårdnad.
107:6.4 Vi vet att Tankeriktarna är andar, rena andar, antagligen absoluta andar. Men Riktaren måste också vara något mer än enbart andeverklighet. Förutom den förmodade sinnesutrustningen är också faktorer av ren energi närvarande. Om ni drar er till minnes att Gud är källan till ren energi och ren ande, så är det inte så svårt att inse att hans fragment är båda. Det är ett faktum att Riktarna färdas i rymden längs Paradisöns ögonblickliga och universella gravitationsströmkretsar.
107:6.5 Det är verkligen förbryllande att Mysterieledsagarna på detta sätt är associerade med de materiella strömkretsarna i universernas universum. Det förblir dock ett faktum att de far som en blixt över hela storuniversum längs den materiella gravitationens strömkretsar. Det är helt möjligt att de till och med kan tränga igenom yttre rymdens nivåer. De skulle helt säkert kunna följa Paradisets gravitationsnärvaro till dessa regioner, men fastän min klass av personligheter kan färdas längs Samverkarens sinnesströmkretsar bortom storuniversums gränser har vi aldrig varit säkra på att vi skulle ha upptäckt närvaron av Riktare i de icke-kartlagda regionerna i yttre rymden.
107:6.6 Fastän Riktarna utnyttjar den materiella gravitationens strömkretsar är de dock inte underställda dem så som den materiella skapelsen. Riktarna är fragment av upphovet till gravitationen; de är inte gravitationens följdföreteelser. De har segmenterats på en sådan existensnivå i universum vilken hypotetiskt sett föregår gravitationens framträdande.
107:6.7 Tankeriktarna får ingen vila från den tid då de utges till den dag då de är fria att återvända till Divinington sedan deras dödliga objekt har dött en naturlig död. De vilkas objekt inte går igenom den naturliga dödens portar upplever inte ens denna temporära frist. Tankeriktarna behöver inte tillförsel av energi; de är energi, energi av högsta och gudomligaste slag.
107:7.1 Tankeriktarna är inte personligheter, men de är verkliga entiteter. De är faktiskt och fullkomligt individualiserade fastän de aldrig så länge som de dväljs i de dödliga verkligen blir personaliserade. Tankeriktarna är inte riktiga personligheter, men de är riktiga realiteter, realiteter av det renaste slag som är känt i universernas universum — de är den gudomliga närvaron. Fastän de inte är personliga betecknas dessa underbara Fadersfragment allmänt som varelser och ibland som andeentiteter, med tanke på de andliga faserna i deras nuvarande omvårdnad av de dödliga.
107:7.2 Om Tankeriktarna inte är personligheter med rätt till vilja och förmåga att träffa val, hur kan de då välja ut dödliga personer och erbjuda sig att ta sin boning i dessa varelser i de evolutionära världarna? Detta är en fråga som är lätt att ställa, men som troligen ingen varelse i universernas universum någonsin har funnit det exakta svaret på. Inte ens min klass av personligheter, de Ensamma Budbärarna, förstår fullt förmågan till vilja, val och kärlek hos entiteter som inte är personliga.
107:7.3 Vi har ofta spekulerat över att Tankeriktarna måste ha viljeförmåga på alla förpersonliga valnivåer. De erbjuder sig frivilligt att ta sin boning i människovarelser, de gör upp planer för människans eviga levnadsbana, de anpassar, modifierar och substituerar enligt omständigheterna, och dessa aktiviteter antyder förmåga till genuin vilja. De hyser tillgivenhet för de dödliga, de fungerar vid kriser i universum, de väntar alltid på att beslutsamt få handla enligt människans val, och alla dessa reaktioner är i högsta grad viljemässiga. I alla situationer som inte berör området för människans vilja uppvisar de ovillkorligen ett beteende som vittnar om utövandet av förmågor som i varje avseende motsvarar vilja, maximerat beslutsfattande.
107:7.4 Om Tankeriktarna en gång har viljeförmåga, varför underkastar de sig då den dödliges vilja? Vi tror att det kommer sig därav, att fastän Riktarens viljeförmåga är absolut till sin natur, är den förpersonlig till sin manifestation. Människans vilja fungerar på personlighetsnivån i universums verklighet, och överallt i kosmos reagerar det opersonliga — det icke-personliga, det subpersonliga och det förpersonliga — alltid för en befintlig personlighets vilja och handlingar.
107:7.5 Ingenstans i ett universum av skapade varelser och icke-personliga energier ser vi vilja, viljeförmåga, väljande och kärlek manifesterade skilt från personlighet. Med undantag av Riktare och liknande entiteter ser vi inte dessa personlighetsattribut verksamma i förening med opersonliga realiteter. Det vore inte korrekt att beteckna en Riktare som subpersonlig, inte heller vore det riktigt att kalla en sådan entitet superpersonlig, men det är helt passande att benämna en sådan varelse förpersonlig.
107:7.6 För våra varelseklasser är dessa Gudomsfragment kända som gudomliga gåvor. Vi konstaterar att Riktarna är gudomliga till sitt ursprung och att de sannolikt utgör ett bevis för och en demonstration av att den Universelle Fadern har förbehållit sig möjligheten till direkt och obegränsad förbindelse med alla sina materiella varelser överallt i sitt praktiskt taget oändliga antal världar, och allt detta helt oberoende av hans närvaro i sina Paradissöners personlighet eller av hans indirekta omvårdnadsverksamhet i den Oändlige Andens personligheter.
107:7.7 Det finns inga skapade varelser som inte skulle fröjdas över att få vara värd till Mysterieledsagarna, men inga andra varelseklasser än evolutionära viljevarelser med finalitbestämmelse innebos på detta sätt.
107:7.8 [Framfört av en Ensam Budbärare i Orvonton.]
| Kapitel 106. Verklighetens universumnivåer |
Index
Flera versioner |
Kapitel 108. Tankeriktarnas mission och tjänstgöring |